Den fantastiska maskinen!

Det här är inte ett inlägg om hur duktig jag är som har städat, jag lovar, fast det kan verka så till en början.

Jag hatar att städa, dvs dammsuga och dammtorka. Därför gör jag inte det allt för ofta. Men när jag har lov så känner jag mig alltid tvungen att göra det... man kan ju inte vara hemma en vecka och inte orka städa ett hus som är fyllt av dammråttor. Så idag tog jag tag i det. Var noggrann och torkade lister, dörrar och allt sådant. Det händer ännu mer sällan (första gången sen vi flyttade hit). Och medan jag gick där och städade så kom jag att tänka på dammsugarförsäljaren som vad här för några veckor sen.

För att göra en väldigt lång historia något kortare så kom det iallafall en dansk dammsugarförsäljare till oss en tisdagkväll. Han kom vid sex och for vid tio. Att han talade danska gjorde inte saken bättre, jag suger på att förstå danska (alla som var med i Roskilde vet vad jag menar). Så mitt första misstag var att säga att det var jag som gjorde den mesta av städningen. Jag blev ombedd att hämta vår dammsugare så skulle han visa att våran var skit och hans var bäst. Jag sprang glatt upp och hämtade vår splitternya Electrolux ErgoSpace ZE310M, men extra lång slang och sladd!! Han var inte imponerad. Så de följande timmarna fick jag dammsuga en fläck (golv, matta, soffa, gardin, kudde, säng osv) med ErgoSpace. När jag var klar så kom han med maskinen (han ville inte kalla den för dammsugare utan tyckte att maskinen var ett mer passande namn) och visade hur mycket min ErgoSpace hade missat. Johan fick sitta i soffan och se på (efter ett tag fick han också dammsuga lite).

Och JA. Maskinen var mycket bättre än ErgoSpace. Den kunde göra precis allt. Dammsuga, tvätta mattor, bona golv, tvätta bilar, dammsuga sängar och till och med ge massage (det är sant!). Han satt på olika filter så vi verkligen kunde se hur mycket damm som fanns i våra möbler och på våra golv. Men jag tror inte han fick den reaktion han ville ha, eftersom vi inte städar allt för ofta så hade jag räknat med att det skulle finnas en del damm i vår 5 år gamla matta.

Självklart såg allt jättebra ut, utom priset. Vår bil är nog inte ens värd hälften av vad dammsugaren kostade. Så vi köpte såklart ingen. Mitt argument till honom var att jag ständigt skulle ha dåligt samvete när jag visste att en svindyr dammsugare stod i städskrubben som vi nästan aldrig använde. Han argumenterade tillbaka med att jag skulle tycka att det var roligt att städa när jag hade maskinen (öhh, skulle inte tro det!!) Och hur ofta skulle jag t ex dammsuga sängen, eller bona golven om jag hade den???

I alla fall så slutade allt med att vi satt vid vårt köksbord och han tittade på mig med ledsna hundögon samtidigt som han berättade att han inte fick en zekin om vi inte köpte masikinen precis på en gång. Fick inte ens tänka på det till nästa dag, för då skulle inte den trevlige, glada dansken (som dammsugat vår matta, soffa och säng) inte få en krona. När han förstod att jag inte skulle ta ett banklån bara för jag tyckte synd om honom sken han upp och berättade att om vi fyllde i några namn, så skulle han kunna vinna en resa till Marbella.

Så förlåt alla som har blivit uppringd av en dammsugarförsäljare som förklarat att jag och Johan vill tipsa dem om denna fantastiska maskin. Men vi var tvungen att ge honom någonting efter alla timmar hemma hos oss!

So, here it is! Den fantastiska Kirbymaskinen!!!

Boxholmfru?

Det finns så många olika husfruar på TV just nu. Det är Hollywoodfruar, New Jerseyfruar, New Yorkfruar, och nu senast hörde jag även Atlantafruar skulle börja sändas.

När man är ledig såhär och går och pysslar hemma så tänker jag att det inte skulle vara så dumt att bli en Boxholmfru. Tycker det är rätt skönt att gå omkring (då i singeltempo) och tvätta lite, läsa lite, handla lite, laga lite mat, kolla nätet, träna lite, dammsuga lite, sms:a i sinne och bara njuta av mitt perfekta, dammfria, glänsade hus.

Men det är klart.. om det ska bli lika skoj som på tv så skulle jag ju ha personal till allt det där och istället ägna mig åt att ordna välgörenhetsfester, eller rättare sagt, skälla på dem som ordnar festen åt mig.

Aja, antar att vi måste casha in lite mer innan jag börjar min karriär som Boxholmfru. Än så länge får jag nog nöja mig med att vara lågbudgetfru under loven.

Underbara måndag!!

Den här måndagsmorgonen är alldeles underbar!! Inte ofta man kan säga det om måndagar, oftast brukar känslan vara lite mer mot trötthet och jobbångest. Men inte den här måndagen, jag har nämligen sportlov!! Ligger och drar mig i sängen och undrar vad jag ska hitta på idag...

Minimodeller!

Jag tycker inte att jag följer särskilt många serier på tv. Property Ladder på tisdagar, Grand Design på onsdagar och Debatt på torsdagar. Men av någon anledning så har jag lyckas slänga mig i soffan varje vecka då Mammor och Minimodeller går. Till en början tyckte jag att det var roande att se hur mammorna levde ut sina modelldrömmar genom deras döttrar. Men förra veckan så började jag fundera över vad programmet egentligen går ut på. Vinner någon nått? Kommer någon bli covergirl på Glitter?? För man kan väl inte kalla programmet för en dokumentär?

Igår såg jag för tredje gången programmet för sista gången. Minimodellerna var coachade av en amerikansk pageant-expert och uppgiften var att framföra något slags nummer där minimodellerna skulle visa upp en talang. Jag fattar att sådant funkar i USA, men det gör det inte i Sverige. Ungarna har inte nog bra självförtroende, lokalen ser ut som någons vardagsrum där man hängt upp lite glitter och publiken består av dittvingade släktingar som stelt sitter och klappar händerna.

När jag satt och skämdes framför TV:n slog det mig att Ella och hennes kompisar imponerar mer när de visar upp något de själva kommit på i hennes rum under en lördagkväll, men dom kanske också kan bli minimodeller??

... så jag vet, jag behöver ju inte titta, men kan inte heller låta bli. Antagligen är det just det som programmet går ut på.


Idag är det alla hjärtans dag, det firar vi med att baka semlor ikväll!!

Och grattis till min gamle farfar som fyller år idag!!!

Fjärde gången gillt!

Jag fick nog ett litet återfall ändå. Och det blir ingen bildbomb idag. Får ingen ordning på min kamera.

Men i lördags var det fest! För Mia, som fyllt 30 år. Det var  mycket trevligt, trots kvällen inte började så bra...

Jag började göra mig i ordning lite sent och blev väldigt stressad. Så, jag hoppade i duschen och tvättade håret snabbt. När jag torkat håret lite så tog jag i min lock-gel. Håret började då luddra, som om jag inte sköljt ut allt schampo. Så, in i duschen igen. Sköljde ur håret, ut igen, torka, i med lock-gel... och till min fasa märker jag att håret luddrar IGEN! Halvdesperat slänger jag ner skallen i handfatet och lyckas skölja ur håret, torka och i med lock-gel. Håret luddrar!! (nu gråter jag en skvätt, men lägger ner det ganska snart eftersom ingen är hemma och kan tycka synd om mig). Hoppar i duschen, tvättar håret, torkar och ska just ta i lock-gel när jag märker att det inte alls är min underbara lock-gel jag har haft i håret utan min rengörings-gel! Inte konstigt det luddrade!!

Nåja, resten av kvällen var wunderbar! Käk och förfest hos Carro, sedan in till Babar.

Kort på födelsedagsflickan!! 

Allvarligare variant av boka-tåg-ångesten!

Jag vet inte vad som har hänt, men sen jul så har jag lidit av någon sorts social-media-ångest. Har inte läst en endaste blogg, och fått frossa bara av att höra ordet Facebook.

Den här typen av ångest är väldigt lik min boka-tåg-ångest. Boka tåg är det värsta jag vet. Får ont i magen och kan bara inte förmå mig att gå ut på nätet och boka. Sedan får jag ännu mer ångest för att jag vet att priserna går upp ju längre jag väntar... efter det späds ångesten på ytterligare för att jag måste hitta på ursäkter om varför jag inte bokat tåget.

Så har jag känt med bloggen. Men nu ska det bli ändring på det. Sorterar just nu kort på världens gulligaste unge som jag ska lägga ut.

Så, om jag inte får ett återfall kommer bildbomb (som Sara kallar´t) imorrn!